Utbildningsnämnden, Island Trees Union Free School District No. 26 v. Pico

Utbildningsnämnden, Island Trees Union Free School District nr 26 mot Pico , fall (1982) där USA: s högsta domstol för första gången behandlade avlägsnande av böcker från bibliotek i offentliga skolor. Ett flertal domare hävdade att motivationen för en boks borttagning måste vara den centrala faktorn för att bestämma konstitutionaliteten. Om syftet enbart är att eliminera en mångfald av idéer av nationalistiska, politiska eller religiösa skäl, är handlingen ett brott mot den första ändringen. Men om styrelseledamöter kan peka på ett icke-diskriminerande skäl för att ta bort böcker, såsom vulgaritet eller pedagogisk olämplighet, får de ett brett utrymme för skönsmässig bedömning när de tar bort böcker från offentliga skolbibliotek.

1976 tog skolstyrelsen för Island Trees Union Free School District nr 26 i New York bort 11 böcker från skolans bibliotek och hävdade att de var ”antiamerikanska, antikristna, antisemitiska och helt enkelt smutsiga.” Böckerna inkluderade Slaughterhouse-Five av Kurt Vonnegut, Fixaren av Bernard Malamud, Go Ask Alice av Anonym, Black Boy av Richard Wright och A Hero Is not Nothin 'but a Sandwichav Alice Childress. Efter invändningar från skolans övervakare - som konstaterade att tjänstemännen inte hade följt den befintliga politiken för bokborttagning - tillsatte styrelsen en granskningskommitté, som rekommenderade att fem av böckerna i fråga skulle förvaras i biblioteken. Styrelsen åsidosatte dock kommitténs rekommendation och gav ingen förklaring till sina handlingar och förbjöd alla utom 2 av de 11 böckerna. I ett pressmeddelande uppgav styrelsen att det var deras plikt och skyldighet att ”skydda barnen i våra skolor från denna moraliska fara.” Steven Pico, en student vid gymnasiet, var bland dem som sökte föreläggande och förklarande lättnad och hävdade att skolstyrelsen bröt deras rättigheter till första ändring.

En federal tingsrätt biföll styrelsens förslag till sammanfattande dom på grundval av att dess motivation härrör från en ”konservativ utbildningsfilosofi”, som var tillåten mot bakgrund av det stora utrymme för skötsel som vanligtvis ges till skolstyrelser. Därefter vände den andra kretsrätten om och återställdes och påpekade att det fanns en sakfråga angående styrelsens motiv.

Den 2 mars 1982 argumenterades målet för Högsta domstolen. Skriva pluralitetsuppfattningen - som förenades av Thurgood Marshall, John Paul Stevens och Harry A. Blackmun, även om den senare delvis var oense och skrev sin egen åsikt - William J. Brennan betonade den smala karaktären hos domstolens innehav och begränsade den endast för att ta bort biblioteksböcker och exkludera obligatoriska läsningar i kursplaner. Brennans åsikt motiverade att lokala skolstyrelser borde ha ett stort utrymme för diskretion i sina läroplanval och att det finns ett viktigt intresse för att skydda skolbarns nationalistiska, politiska och sociala värderingar. Trots detta noterade han, med hänvisning till domstolsprecedens, att eleverna behåller vissa rättigheter för första ändringen i skolan, och dessa rättigheter var helt inblandade i fallet.Att lägga betydande värde både på den roll som skolbibliotek spelar i den viktiga och fritt val av kunskap och på rätten som skolbarn har till tillgång till information, fann domstolen att en styrelse inte borde kunna ta bort böcker bara för att den gör det håller inte med idéerna i dem.

Samtidigt skapade domstolen ett undantag för att ta bort biblioteksböcker som är "genomgripande vulgära" eller de som är "pedagogiskt olämpliga." I den mån styrelsen utsåg men inte följde rekommendationen från en granskningskommitté och andra distriktsanställda, hävdade Brennens åsikt, att det fanns en möjlighet att styrelsen agerade med författningsvis avsikt att ta bort böckerna. Följaktligen, den 25 juni 1982, bekräftade domstolen ordern från Second Circuit och hämtade tvisten för ytterligare faktiska undersökningar. (Högsta domstolen nådde den nödvändiga tröskelvärdet med Byron R. White, som instämde i domen.)

Strax efter Högsta domstolens beslut röstade skolstyrelsen för att återinföra de förbjudna böckerna under förutsättning att varje elev som checkar ut måste ta hem en föräldravarning. New Yorks åklagarmyndighet ansåg emellertid att en sådan åtgärd bröt mot en lag som skyddade konfidentialiteten för biblioteksposter. I början av 1983 röstade styrelsen snävt om att skicka tillbaka böckerna till skolornas bibliotek.