Presentutbyte , även kallat ceremoniellt utbyte , överföring av varor eller tjänster som, även om de betraktas som frivilliga av de inblandade, är en del av det förväntade sociala beteendet. Presentutbyte kan skilja sig från andra typer av utbyte i flera avseenden: det första erbjudandet görs på ett generöst sätt och det finns inget prat mellan givare och mottagare; utbytet är ett uttryck för ett befintligt socialt förhållande eller för upprättandet av ett nytt som skiljer sig från opersonliga marknadsförhållanden; och vinsten i presentbyte kan ligga inom sociala relationer och prestige snarare än i materiell fördel.
Presentutbytescykeln medför skyldigheter att ge, ta emot och återvända. Påföljder kan finnas för att få människor att ge, ogillande eller förlust av prestige till följd av ett misslyckande att göra det. Vägran att ta emot en gåva kan ses som vägran av sociala relationer och kan leda till fiendskap. Cykelns ömsesidighet vilar i skyldigheten att returnera gåvan; prestige förknippad med framträdande generositet dikterar att värdet på avkastningen är ungefär lika med eller större än värdet på den ursprungliga gåvan.
Den franska antropologen Marcel Mauss gjorde den första utvidgade tillämpningen av idén om presentutbyte på olika aspekter av det sociala livet och betonade de sociala samtidigt som utbytet var snarare än dess ekonomiska funktioner. En presentutbyte kan inte bara ge mottagaren det belopp som kredit för en period utan också validera, stödja och uttrycka ett socialt förhållande när det gäller status för de berörda. Begreppet ömsesidighet bakom presentutbyte har utvidgats till fältet ritual och religion. Således kan vissa offer betraktas som gåvor till övernaturliga krafter från vilka en återkomst i form av hjälp och godkännande förväntas. Ömsesidiga sociala relationer, liksom vid överföring av kvinnor i äktenskap mellan släktgrupper, är likartade när det gäller skyldigheter och typer av relationer till presentutbyte.Presentutbyte som potlåset (qv ) från nordvästra Stillahavskusten indianer har också analyserats som en adaptiv uppehälle aspekt av ett socioekonomiskt system som möjliggör omfördelning av överskott rikedom och mat i vissa ekologiska miljöer. Se även kula.
