Armenisk katolsk kyrka , en östlig medlem av den romersk-katolska kyrkan. Armenierna omfamnade kristendomen omkring år 300 och var de första som gjorde det som nation. Cirka 50 år efter rådet i Chalcedon (451) avvisade armenierna de kristologiska besluten från rådet och blev den armeniska apostoliska (ortodoxa) kyrkan, en kropp som i grunden följde den östliga ortodoxins doktrinära tro. Det fanns dock armeniska katoliker redan under 1100-talet bland armenierna som flydde från muslimska förtryckare och etablerade kungariket Lilla Armenien i Cilicia. Trots att kungariket kollapsade 1375 lade armeniska katolska munkar, kända som enhetsfrenarna i St. Gregory the Illuminator, grunden för den framtida armeniska katolska kyrkan under dominikansk inflytande.
Frågesportorganisationer: Fakta eller fiktion? Färre än 50 länder tillhör FN.Kyrkan bildades 1740, då den armeniska biskopen i Aleppo, Abraham Artzivian, som redan var katolik, valdes till patriark av Sis (nu Kozan, Turkiet), i Cilicia. År 1911 delades den armeniska katolska kyrkan upp i 19 stift; men under förföljelsen av armenierna i Turkiet (1915–18) avskaffades flera stift och de troende lämnade till andra länder. År 1928 reviderades kyrkans hierarkiska organisation och nya biskopsstolar uppstod successivt. Den armeniska patriarken i Cilicia bor nu i Beirut och administrerar personligen det stiftet. Det finns ytterligare tre ärkebispedömen (Aleppo, Bagdad och Istanbul), tre stift (Alexandria, Eṣfahān och Kamichlie, Syrien), en apostolisk exarki (Paris) och två ordinarier (Aten och Gherla, Rumänien).Chefen för de armeniska katolikerna kallas ”patriarken för de katolska armenierna och Katholikos i Cilicia” och har alltid tagit namnet Peter. Liturgin firas fortfarande på det klassiska armeniska språket.
