Matha

Matha , i hinduismen, varje monastisk etablering av världsavsägare eller sannyasi s. De första mattorna grundades av den stora läraren Shankara på 800-talet e.Kr. Shankara sägs ha etablerat fyra mathas på strategiska platser i Indien som skydd för hinduiska missionsaktiviteter och som centrum för de tio religiösa ordenna i hans grupp: Govardhana Matha i Puri på östkusten för Aranya och Vana-orden; Jyotih Matha, nära Badrinath i Himalaya, för orderna Giri, Parvata och Sagara; Sarada Matha i Dvaraka på västkusten för orderna Tirtha och Asrama; och Srngeri Matha i södra Indien för orderna Bharati, Puri och Sarasvati. En femte matha, Saradapitha i Kancipuram nära Madras, uppstod senare.

Var och en av mattorna som grundades av Shankara styrs av en andlig ledare, eller lärare, kallad Shankaracarya. Chefen för Srngeri Matha betraktas av denna sekt som jagadguru , eller den andliga mästaren i hela världen. Shankaracaryas spårar sin andliga härstamning tillbaka till Shankara och respekteras nästan allmänt i hinduismen för sitt arv, för deras tradition av sanskritlärande och för deras roll som försvarare av tron.

Andra hinduiska sekter har också bildat mathas . Vaishnava-gruppen, Shri Vaishnavas (hängivna av guden Vishnu), etablerade klostercentra i Srirangam, Melkote och på andra håll från tiden för deras sekts grundare, Ramanuja ( ca 1017–1137). Dvaita, en viktig filosofisk skola med matematik i hela södra Indien, spårar sin släktlinje tillbaka till läraren Madhva ( c. 1199–1278), en filosof som betonade den väsentliga skillnaden mellan Gud och enskilda själar. I den 20: e talet Ramakrishna Mission, en religiöst inkluderande grupp reform som ursprungligen anordnades under ledning av dess grundare Ramakrishna och hans lärjunge Vivekananda, också etablerat Mathas att hysa sina munkar och fungera som centrum för lärande och förökning av dess läror.

Ramanuja, bronsskulptur, 1100-talet;  från ett Vishnu-tempel i Tanjore-distriktet, Indien.