Statligt monopol på våld inom statsvetenskap och sociologi, konceptet att staten ensam har rätt att använda eller auktorisera användning av fysisk makt. Det anses allmänt som ett avgörande kännetecken för den moderna staten.
I sin föreläsning ”Politik som kallelse” (1918) definierar den tyska sociologen Max Weber staten som ett ”mänskligt samhälle som (framgångsrikt) gör anspråk på monopolet för legitim användning av fysisk makt inom ett visst territorium.” Under feodalism kunde inga herrar, inklusive kungen, göra anspråk på monopol över användningen av våld, eftersom deras vasaller lovade att tjäna dem men förblev fria att utöva makt i sina femdomar. Dessutom var kungen och den landade adeln tvungen att dela makten eller konkurrera med den romersk-katolska kyrkan. Enligt Weber uppstod den moderna staten genom att expropriera medlen för politisk organisation och dominans, inklusive våld, och genom att fastställa legitimiteten för dess styre.
Som användningen av termen legitim understryker innebär detta begrepp inte att staten är den enda aktören som faktiskt använder våld utan snarare att den är den enda aktören som legitimt kan godkänna dess användning. Staten kan ge en annan aktör rätt att använda våld utan att förlora sitt monopol, så länge det förblir den enda källan till rätten att använda våld och att den bibehåller förmågan att genomdriva detta monopol. Statligt monopol på legitim användning av våld motbevisas inte heller genom användning av olagligt våld. Kriminella organisationer kan undergräva ordningen utan att kunna utmana statligt monopol och etablera sig som en parallell källa till legitimt styre.
Statligt monopol på legitim användning av fysisk makt kan utmanas av ett antal icke-statliga aktörer såsom politiska uppror eller terrorister eller av statliga aktörer som militärstyrkorna som hävdar självständighet från staten.
Vissa forskare avviker emellertid från Weber och hävdar i stället att den tradition som fastställts av Thomas Hobbes att idealet om monopolet på våld inte bara gäller dess kontroll utan också dess användning, så att staten är den enda aktören som legitimt kan utöva våld utom vid omedelbart självförsvar. Sett från detta perspektiv kan det statliga monopolet på våld också äventyras av fenomen som tillväxten av privata säkerhetsföretag eller organiserad brottslighet.
André Munro
