Mayaspråk , familj av inhemska språk som talas i södra Mexiko, Guatemala och Belize; Mayaspråk talades också tidigare i västra Honduras och västra El Salvador. Se även mesoamerikanska indiska språk.
Huastecan-filialen, bestående av Huastec och Chicomuceltec (utdöda), var den första som splittrades från Maya-släktträdet. Nästa Yucatecan, till vilken Yucatec Maya, Lacandon, Itzáj och Mopan tillhör, separerade från resten. Sedan diversifierades den stora filialen av Mayan (ibland kallad Core Mayan) till Greater Tzeltalan (Ch'olan-Tzeltalan), Greater Q'anjob'alan och Eastern Maya (K'ichean-Mamean). Den större Tzeltalan-undergruppen delades i två grenar, Ch'olan och Tzeltalan. Ch'olan-språken är Chontal, Ch'ol, Ch'ortí och Choltí (utdöda). Tzeltalan har Tzeltal och Tzotzil. Större Q'anjob'alan har också två grenar, Q'anjob'alan och Chujean. Q'anjob'alanspråken är Mocho '(Motocintlec) och Tuzantec i en undergren och Q'anjob'al, Akateko och Jakalteko i den andra undergrenen. Chujean består av Chuj och Tojolabal.Den östliga mayaundergruppen har också två grenar, K'ichean och Mamean. K'ichean-språken är K'iche ', Kaqchikel, Tz'utujil, Sakapulteko, Sipakapeño, Poqomam, Poqomchi', Uspanteko och Q'eqchi '. Mamean-språken är Mam, Teco (Tektiteko), Awakateko och Ixil.
Från minst 300–200 f.Kr. till slutet av 1600-talet CE hade mayorna ett komplext hieroglyfiskt skrivsystem som inte dechiffrerades förrän i mitten av 1900-talet. Avkodning har radikalt förändrat kunskapen om Maya-civilisationen. Det bör också noteras att de främsta bärarna av den klassiska Maya-civilisationen var Ch'olan-talare, och att dessa språk därför hade stort inflytande på andra mayaspråk och på andra grannar än maya.
